onsdag 18 mars 2015

Egyptiska vantar

Jag har en god vän som snart tar en stor examen. Hon har kämpat på i ganska bra motvind under utbildningen och det har varit roligt att se hur bra hon blivit under vägen. Så - vad gör en stickare som vill visa uppskattning? Stickar nåt som man tror kommer bli uppskattat. Som vi alla stickare vet, är det ibland rätt, ibland fel, och jag har lärt mig den hårda vägen att inte plöja ned för mycket arbete i något som inte är efterfrågat. Men ett par vantar kan man alltid kasta in, det finns tillräckligt för variationer för att hitta något för vem som helst...
Så till denna kämpande kvinna som nu börjar med en ny position i livet blir det ett par Egyptian Mittens - egyptiska vantar. Mönstret är ett finskt gratismönster på Ravelry, så jag struntade glatt i texten och brydde mig bara om sidan med det uppritade mönstret.
Så här blev de - tillsammans med trädgårdens första blåsippa.

Annars stickar jag just nu på egenkofta nr 2 - en spinoff från Koft-KALen, eftersom jag inte kunde sluta sticka koftor till mig själv när jag precis lärt mig. Se förra inlägget, där finns bild. Jag stickar också ett på Vanilla-sockor, för att det är skönt att sticka på utan att koppla in huvudet - och ett par  Magpie Mittens - skatvantar. Även detta är ett gratismönster på Ravelry. Min mamma kommer få dem i födelsedagspresent i påsk, men jag visar dem inte förrän de är klara...

För övrigt - rekommenderar jag i dessa sanslösa influensatider lite av det som amerikanerna kallar Random Act of Kindness - hitta någon som behöver lite ompyssling och pyssla om den lite oväntat. Många - inklusive jag själv - har väldigt svårt att ta emot hjälp, men ibland kan det vara bästa vägen att göra det lite slumpmässigt. Min RAK för den här gången var att lämna lite nybakade frallor på trappan hos en influensasjuk kollega.
Ta hand om er tills nästa gång!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar