Fler strumpor

Här kommer en kort uppdatering om de senaste strumporna i mitt liv.
För att vidga vyerna lite testade jag att vara med i en KAL - knit-along - i gruppen Sock Knitters Anonymous (SKA) på Ravelry. Utmaningen var att sticka antingen från ett par utvalda designers, sticka ett Knittymönster eller ett mönster med ovanlig konstruktion. Eftersom jag länge (såg på mönstret att jag skrev ut det 2011, faktiskt...) funderat på Knittymönstret Skew av Lana Holden verkade nu vara rätt tid. Garnet heter Asien och är från Opal.
Mönstret är helt galet konstruerat, och det gäller bara att följa instruktionerna utan att försöka förstå särskilt mycket alls, i alla fall inte på första sockan. Som tur är kommer en uppföljare i andra sockan, där man har en liten chans att förutse någonting. Men jag kan glatt rekommendera mönstret!
Så här blev resultatet:

Parallellt med detta ville jag ha lite hjärnvilastickning så det blev ett par enkla, men färgglada vaniljsockar. Det enda som stack ut var att jag för första gången testade afterthought heel/ istickshäl, men det syns ju inte ens på bilden...

Nu kastar jag på ett par vantar...
För övrigt rekommenderar jag flädersaft. Jimlars, vad gott det luktar i köket!

Galna strumpor

När jag stickar strumpor drar ett par inte hela nystanet på 100 g, jag brukar hamna på ungefär 60 gram. Det innebär att jag har irriterande 40 gram kvar, och eftersom jag efter ett par strumpor i en viss färg börjar längta efter andra färger blir de 40 grammen liggande. Och liggande. Och liggande. Och irriterande. När jag dessutom började längta efter att uppfinna själv i samband med en stundande tågresa stoppade jag ner alla 40 grammarna i en påse tillsammans med strumpstickor 2,5 mm. Resultatet blev... annorlunda. Speciellt. Unikt. En bild säger mer än tusen ord.

Det ni här njuter av är från resåren nedåt:

• Mild ljusgrön start
• Noro kureyon
• Aprikos/ljusblå XOX tvåfärgsmönster.
• Ljusblått/turkost lyfta maskor mönster (som jag tror jag ska testa på en hel strumpa någonting, blev ganska stretchigt!)
• Varierande Colinette Jitterbugg
• Sneda ränder i blått och gult - som jag skulle placerat på annat ställe i efterhand än just där foten är som högst, eftersom det är ett helt ostretchigt mönster
• Vinrött/ljusblått diamantmönster
• Självrinnande blått Opalgarn
• Lusemönster
• Spiralränder
• Mild ljusgrön avslutning.

Lär inte vara sista paret eftersom det finns endel kvar, men de är ju inte helt lättanvända...
Annat som är klart är strumpor i Colinette Jitterbugg, färg Sweet Dreams med spiralränder i neongröngult och ljusblått till 13-åringen.

Tekniken med spiralränder är ganska kul, jag lärde min på Grumperinas blogg, funkar också bra för restgarnssockar!
Annars håller jag på med första ärmen på min uppifrån-och-nedkofta nr 2, och ett par sockra i självrinnande garn som pendlingsstickning.
Jag kan rekommendera en ny svensk stickpodcast, Nördic Knitting, där de pratar långsam krånglig stickning med mycket bakgrundsberättelser och stor kunskap. Riktigt roligt att lyssna på om man är lagd åt det hållet - vilket jag är... De tipsar bland annat om museeisamlingar som visas på nätet som källa till gamla stickmönster. Har inte kollat det än, men en bra inspirationskälla, så klart!
Ta hand om er i försommarvärmen!

Egyptiska vantar

Jag har en god vän som snart tar en stor examen. Hon har kämpat på i ganska bra motvind under utbildningen och det har varit roligt att se hur bra hon blivit under vägen. Så - vad gör en stickare som vill visa uppskattning? Stickar nåt som man tror kommer bli uppskattat. Som vi alla stickare vet, är det ibland rätt, ibland fel, och jag har lärt mig den hårda vägen att inte plöja ned för mycket arbete i något som inte är efterfrågat. Men ett par vantar kan man alltid kasta in, det finns tillräckligt för variationer för att hitta något för vem som helst...
Så till denna kämpande kvinna som nu börjar med en ny position i livet blir det ett par Egyptian Mittens - egyptiska vantar. Mönstret är ett finskt gratismönster på Ravelry, så jag struntade glatt i texten och brydde mig bara om sidan med det uppritade mönstret.
Så här blev de - tillsammans med trädgårdens första blåsippa.

Annars stickar jag just nu på egenkofta nr 2 - en spinoff från Koft-KALen, eftersom jag inte kunde sluta sticka koftor till mig själv när jag precis lärt mig. Se förra inlägget, där finns bild. Jag stickar också ett på Vanilla-sockor, för att det är skönt att sticka på utan att koppla in huvudet - och ett par  Magpie Mittens - skatvantar. Även detta är ett gratismönster på Ravelry. Min mamma kommer få dem i födelsedagspresent i påsk, men jag visar dem inte förrän de är klara...

För övrigt - rekommenderar jag i dessa sanslösa influensatider lite av det som amerikanerna kallar Random Act of Kindness - hitta någon som behöver lite ompyssling och pyssla om den lite oväntat. Många - inklusive jag själv - har väldigt svårt att ta emot hjälp, men ibland kan det vara bästa vägen att göra det lite slumpmässigt. Min RAK för den här gången var att lämna lite nybakade frallor på trappan hos en influensasjuk kollega.
Ta hand om er tills nästa gång!

Fårskinn och nya strumpor

Häromdagen anlände det fårskinn jag hade turen att vinna i utlottningen av StickaMeras och Dödergöks uppifrån-och-ner-KoftKAL. Det är så glansigt, krulligt, mjukt och mysigt att alla vill sitta i just det soffhörnet, och det har redan hänt att familjemedlemmar försöker smuggla med sig det in på sitt eget rum istället för som nu i gemensamma utrymmen. Så här ser det ut:

Jag är så uppriktigt lycklig över det!

När jag inte sitter och myser och klappar fårskinn har jag lyckats avsluta ett par strumpor. De har varit på gång sedan början av december, och jag har nämnt dem här förut, Pucker. Här gäller det verkligen att bara lydigt följa mönstret och sticka på, för börjar man tänka själv är det kört, jag kan i alla fall inte få min hjärna att förstå hur det fungerar... Så här blev mina:

Mönstret är gratis på Ravelry, så jag kan i alla fall berätta så mycket att det handlar om lyfta maskor i parti och minut, och det går inte att sticka dessa i mörker. Men jag rekommenderar de varmt, de är som the Knitmore Girls säger ett riktigt chipsmönster - bara en till...och en till...Välj mycket kontrasterande färger eftersom mönstret är så tätt och intensivt!

Min rekommendation för dagen är sällskapsspelet Ubongo (ja, nu går länken till Wikipediasidan, vill inte styra er till någon särskild försäljare, men finns i vanliga leksaksaffärer), där man på tid ska pussla ihop olika tetrisliknande byggklossar i bestämda mönster. Finns i flera olika svårighetsgrader i samma spel (beroende på hur många klossar man använder) vilket gör det möjligt att spela vuxna och barn på samma villkor. Alltid roligare!! Tycker man det är för lätt finns Ubongo Extrem med sexkantiga bitar, vilket i julas resulterade i enorm frustration hos släkten i julas - det är rätt svårt... Vi fastnade hela familjen i går kväll, vilket gjorde att samtliga mellan 4 och 40 började veckan med sömnminus.
Ta hand om er, vi hörs igen!

Tur i KAL

När jag gick med i den här Koft-KALen från StickaMera och Dödergök i november såg jag fram emot att sticka en kofta utan mönster som passar mig och tillsammans med andra kunna hjälpas åt med problem och finurligheter under vägen. Nu när den är avslutad hade jag dessutom den otroliga turen att vinna ett fint pris i utlottningen - ett fårskinn från Ostbiten - vilket kändes som en osannolikt fin bonus! Jag såg det igår kväll och det räddade min dag som tidigare varit lite haltande med högt tempo på jobbet och sjuka barn. Ser mycket fram emot det postpaketet!!
Annars fortsätter jag med min andra Dödergök-kofta, och det känns som denna går lite långsammare?? På grund av ränderna kom jag inte på något smart sätt att lägga in förkortade varv i nacken för att höja upp den lite, så denna blir lika hög i fram som i bak upptill. Så här ser den ut just nu:

Min pendlingsstickning just nu är Pucker som jag tidigare nämnt, men där börjar jag nu närma mig andra tån. Helt galna!! Alla som sett dem har stirrat, dragit och klämt på dem, och en kollega på jobbet tog resolut mönstret och gick till kopieringsmaskinen - "De där måste jag prova, det går inte annat!". Bilder kommer när de är färdiga, men varnar redan nu för att de är krampframkallande...

När de är klara ska jag sticka ett par vantar till en tjej som strax tar en stor examen - har inte detaljerna klara men tänkte för en gångs skull utnyttja det jag tidigare satt upp i min favoritlista på Ravelry. Kanske blir det dessa, Quaternity av Rose Hiver, som jag inte stickat något av förut. Skapligt maxade i mönstret, men med en försiktig färgsättning blir det nog fint! Hon gillar grönt...

 

Idag rekommenderar jag - förutom mjuka fårskinn - fruktjuice. Jag har inte fancy råsaftcentrifuger eller så - men det blir säkert ännu bättre. Jag har en fin, enkel stavmixer sedan ungarnas palsternackspureer. Sedan blandar jag det som ligger hemma och håller på att bli för gammalt. Favoriten vintertid är 1 apelsin, 1 morot och lite färsk ingefära. Häll på lite koncentrerad apelsinjuice och vatten och mixa.

Idag blev det denna:

1 apelsin, 1 morot, två skedar frysta blåbär, lite ingefära och ett halvt äpple som ungarna inte orkade äta upp. Ett glas direkt och två småflaskor i kylen att ta till vid behov. Sitter fint!

Ta hand om er och håll er friska!

Inreda med stickning - tveksamt - eller?

När makens morfar, som genom livet arbetade mycket med trä, dog, ärvde vi deras gamla kökssoffa som han gjort. Den är stor, tung, stabil och går att tränga ned extra rumpor på när stolarna runt matbordet inte räcker till. Dessutom kan den härbärgera dukar under locket - fast förr i tiden sov makens mor där när hon var liten, vilket barnen tycker är väldigt spännande.
I alla fall. jag såg någon på Online Stickcafe på Facebook som hade stickat ett sofföverdrag till sin kökssoffa, och då våran stackars soffa hade fått nöja sig med lite nedsuttna platta kuddar kände jag att det var dags.
Jag hittade ett tjockt boucle-garn från Sandnes i vitt som uppstickat liknar ett fårskinn, fast maskintvättbart, inhandlat på Bergboms Superbulky, rekommenderades stickor 8 och 20 meter på 50 g. Det fanns 9 nystan, vilket borde bli lite kort, så jag gick glatt upp till stickor 12 mm istället, lade upp 15 maskor och stickade på. På Ravelry svor alla över hur svårstickat superbulky boucle var, och det är ingen dröm och går inte fort. Boucle är ju liksom en mittråd och sedan många småloopar ut från den - som gjort för att fastna i med stickan, dra med sig vidare eller tolka som en annan maska. Jag satte i alla fall målet 1 nystan per kväll, det tog ungefär en timme - och om det blev någon tid över fick jag sticka något roligare. Ren produktion alltså.
Alltså tog det 10 kvällar - latade mig en kväll - och i morse valde alla barnen att sitta i kökssoffan på den tjocka, varma, mjuka, maskintvättbara fårskinnspläden och spilla mjölk.

 

För övrigt har jag börjat på Uppifrån-och-ned-kofta nr 2 enligt Dödergöks KAL, men återkommer med blider från den när man kan se att det kommer bli nåt...

Under pendling jobbar jag på med Pucker, som jag tycker är ett par otroligt häftiga och sanslöst svårförståeliga strumpor. Jag stickar på och fattar inte hur det växer fram så otroliga mönster under fingrarna. Känner på mig att jag kommer behöva ytterligare ett par på mig för att fatta... Är i alla fall på strumpa nr 2 och nere vid hälen - där jag trasslade till det lite vid intagningarna förra gången. Man tar inte in hälökningarna som vanligt vid sidan om hällappen, utan intagningarna skall liksom flyta in i mönstret, och där gjorde jag inte rätt på strumpa 1, så nu hoppas jag på att göra fel på samma sätt på strumpa 2...

 

Under 2015 kommer jag föra stashometer på inkommande och utgående garn efter ide från PlaySweetMusic. Jag tycker själv inte jag har jättemycket stash, men har svårt att mobilisera den, och har faktiskt inte en aning vad min stashometer kommer hamna på. Vad stickar jag i medel på en månad? Går jag plus eller minus?

I januari blev det i alla fall rätt klart:

IN: 180 m boucle.

90 m fun fur= 270 m

UT: 900 m (Koft-KAL)

90 m fun fur (till baby)

180 m boucle=1170 m

Alltså - januari -900 m.

 

I dag rekommenderar jag - P3 Dokumentär- Radiodokumentärer om vår nutidshistoria. Jag lyssnar i en podcastapp på mobilen, men välj själv det som passar i ditt liv. Jag började välja de avsnitt som lät mest spännande, men har sedan fortsatt, och även de som inte verkar jätteintressanta fångar in en. Hittills blev jag mest berörd av Kidnappningen av Uppsalastudenten, för det verkade så otroligt osannolikt alltihop.

 

Ta hand om er och varandra!

Koft-KAL del 11? - livet efter KALen

Några få dagars tråkstickning på ett underlägg till kökssoffan i hemskt svårstickat boucle-garn med stickor 12 - kommer bli mycket mjukt, varmt och fluffigt men en rak rektangel med ett garn där ett nystan - 50 g - är 20 m men är inte tillräckligt stimulerande. Jag har lovat mig själv att sticka ett nystan per kväll så är jag snart klar - det är inte ofta man kan lova den mängden, men här är det inte svårt, 5-6 varv... Men igår kväll kunde jag inte låta bli. Jag inser att koftstickning kommer att vara förändrat för mig nu. Jag kan mycket väl tänka mig att ibland sticka efter mönster för att få inspiration och lära mig nya varianter, men min nya grundkofta kommer ju att vara uppifrån-och-ned med egna mått så länge jag har ideer.
Jag lade alltså ned bouclefilten, stor som ett halvt får och lika varmt - och började testa på nästa koftas provlapp.

Så här tänkte jag:
Första garnet (gröna) är Hjertegarn Alpaca Silk, ett garn jag gillar mycket men som nu säljs ut i alla affärer jag varit i då det antagligen inte görs längre. Köp om ni trillar över en koftmängd!
Det andra garnet är Colinette Jitterbugg, som jag varit sugen på länge, men inte kommit mig för att köpa. Men nu, för att fira ett eller annat i höstas - handlade jag ett nystan pastellfärger "Sweet Dreams" hos Garnkorgen.
Det ljusblåa är också Alpaca Silk.
Nederst är 2 varv av grön alpaca och 2 varv Sweet Dreams.
Därovan ett test med rätstickning i färgbytet. Idén skrotas.
Ovanför -  som nedersta varianten men med lyfta gröna maskor, som jag tänkte ha i raglankanten, dvs på fyra ställen på oket.
Högst upp randning i grönt, Sweet Dreams och ljusblått.
Jag tror det kommer bli varianten med lyfta maskor, och håller en tumme för att det inte kommer att dra sig särskilt mycket,när det bara är på 4 ställen av ca 120 maskor, tycker det borde jämna ut sig! Jag tänker mig också en I-corduppläggning och avmaskning för skojs skull.
Jag tar gärna emot åsikter om vad som blir bästa alternativet och andra glada tips och tillrop.
Ska bara sticka ett nystan boucle innan det blir uppläggning på kofta 2, förhoppningsvis ikväll. (Har dock - bara för att klargöra - inga som helst tankar på att slutföra denna innan Koft-KALens slut, nejnej, denna skall njutas kvällstid som ett bra vin.)

Idag rekommenderar jag - träningsvärk. Skaffa dig träningsvärk någonstans i kroppen på valfritt sätt, men det är något att hemligen njuta över att man åstadkommit så fort man rör sig. Jag gick på nya passet E-fit Familj med min 7-åring, där vi skulle jaga varandra som spindlar  - dvs på alla fötter och händer man har - runt salen, vilket gav mig ganska mycket smärtsamt härlig träningsvärk. Och ganska mycket skratt ihop med den där snabba, smidiga ungen som for iväg som en tarantella.

Så - till nästa gång! Träningsvärk!

Koft-KAL del 10 - I mål!

Jo, det är sant! Fäste alla trådar igår, och sedan gick det mycket fortare än jag trodde att sy i de 11 knapparna enligt KnitmoreGirls Couture Button Tutorial. Och plötsligt har jag en ny kofta, som sitter otroligt skönt - kanske för att jag stoltserar runt rak i ryggen.
Sammanfattning:
Garn: Gotlandsull 2-trådigt från Yllet i Visby
Garnåtgång: 900 m ganska precis
Stickor 3,0 och 3,5.
Mönster: Flätan är härifrån.

Så här ser den ut:

Jag har redan börjat klura på hur jag ska förbättra den till nästa gång - då blir det nog ränder med alpaca silk och Colinette Jitterbugg - garn...

Jag har en bekant på FB som varje dag skickar ut muskulösa selfies från gymmet med frågan "Vad ska DU träna idag?" Så jag svarar:


Vad ska DU sticka idag??

Ett stort tack till StickaMera och Dödergök som arrangerade den här otroligt lärorika Koft-KALen! Och ett stort tack även till mina med-KALare som givit inspiration och delat med sig av sina ideer på ett otroligt generöst sätt! Så många knep och tricks, och så mycket uppskattning och glada tillrop! Blir det fler KALar hänger jag på direkt!!



För övrigt rekommenderar jag idag nattjästa bröd som kan gräddas på söndag morgon för att alla i familjen ska bli på bra söndagshumör. Jag tar mitt vanliga brödrecept och halverar mängden jäst, tar dem direkt ifrån degbunken utan jäsning, rullar till bullar och ställer dem på en plåt i källaren till nästa morgon, skjuts in i ugnen i 250 grader i 10 minuter och lite smör, så är morgonen räddad och nya koftan infirad!
Det andra jag rekommenderar idag är Youtoubevideon med Frostlåten Let it go - The mum Parody.

Ta hand om er till nästa gång!

 

Koft-KAL del 9. Knappkant

Jobbar träget på med koftan och inser att jag faktiskt har en chans att kunna börja använda den innan 31/1, som är slutdatumet för knitalongen. Det är väldigt kul att se med-KAL-arnas färdiga koftor som börjar checkas in här.
Jag har nu stickat ärmar, och de blir trekvartslånga. Jag gillar den längden, är de längre går jag ofta och drar upp. Så nu när jag har en chans att bestämma själv så...

I går kväll stickade jag första knappkanten - den vänstra. Jag var tvungen att kolla det där med dam-och herrknäppning på tröjor innan jag satte igång, och jag vet inte hur viktigt det är med det, men min mormor tyckte det var mycket viktigt när hon levde, ja, på gränsen till skandalöst att en dam bär en kofta med herrknäppning. I alla fall, alla mina köpekoftor hade knapparna på vänster sida och knapphålen på höger, så då antar jag att det är den officiella damknäppningen och gör mormor glad om hon ser mig.
Knappar har jag också valt. Min bästa lokala knappaffär hade inventering denna veckan, och det orkar jag inte vänta på , så jag gick till en närbelägen tygaffär som hade alldeles tillräckligt att fundera över. Jag hade en tydlig bild i huvudet, en liten, matt silverfärgad gärna med lite keltiskt inslag typ flätor och rankor på. Men njaee, jag hann både över pärlemorknappar och småblommiga turkosa plastknappar innan jag bestämde mig för en liten, matt bronsfärgad slät knapp utan minsta dekorationer. Så här ser det ut:

Tolv små bronsknappar blir det!
 

 

Nu - den sista knappkanten med knapphålen och sedan börjar det närma sig på riktigt!

Koft-KAL del 8. Första ärmen

Ärmar är lite svarta-hålet-stickning... Ni vet, man stickar och stickar och det syns ingen skillnad, det känns som man bara plöjer ner massa garn och timmar i något som ser likadant ut när man slutar som när man började.
Här är jag nu:

Ser ut som några mystiska ränder i nederdelen, men de finns inte i verkligheten!

Jag har valt att ha trekvartsärm, så jag är ett par centimeter under armbågen och har precis börjat med ärmresåren med 3,0mm stickor, dvs en halv mm tunnare än resten av koftan.
 Lite detaljer:

Raglanökning, 2 m bred. Snyggt tycker jag. På nästa kofta blir det fläta där istället.

Kilen under ärmen

Under armen, där jag lade upp 14 maskor, minskade jag efter 2 centimeter,4 m varannan gång och 2 maskor varannan. När jag bara hade 2 maskor kvar fortsatte jag att minska 2 m var femte varv. Ärmen blir inte tight, men med lite lite vidd, som jag tänker binds ihop i nederkanten av lite bredare resår.
Förändringar jag tänkt på till nästa kofta (för det här är ju lite beroendeframkallande):

•  Fler maskor i framstyckena och färre i ärmarna från start. Den främre raglanökningen tycker jag nu hamnar en liten aning för långt fram.
• Lite tightare ärmhål, vilket kanske kommer ge sig automatiskt om man minskar på antalet ärmmaskor från start. Är lite fundersam över om överärmen blir väl vid. Inte så att jag kommer göra om eller irritera mig på det, men som ett notat för nästa gång.
• En fläta i raglanökningen skulle jag vilja prova. Såg det hos min med-KALare Fru Gecko och det var ju kul!

Så -fortsätter nu plöja ned tid i ärmarna!

Koft-KAL del 7. Nyfikenheten

Här är jag just nu:

 

 

Det vill säga, kroppen är färdig och det är upplagt för ena ärmen. Jag gjorde under-armen-kilen och intagningar i ryggen, vilket blev en väldigt bra passform för mig. Jag kände mig inte orolig eller frustrerad, utan det var en go känsla att känna att jag vet vad jag gör och kan anpassa formen efter hur jag vill och att jag vet hur jag ska göra!

Under mellandagarna umgicks vi med släkten, bland annat min svägerska som har Min Stickbutik, en härlig garnbutik i Falköping. Hon har dessutom en skön hantverkskänsla och är van att sticka utan exakta instruktioner, så hon föreslog ett par förkortade varv även i ryggen nedanför midjan, så koftan blir lite längre i bak än i fram. Lade in 3 sådana varv, och blev nöjd med resultatet. Avmaskade sedan med en ny avmaskning, Ribbing Bind Off, från boken Cast On, Bind Off av Cap Sease. Jag tycker det blev prydligare och renare än min vanliga avmaskning, nedärvd sedan generationer. Så här ser nederkanten fram ut:

Nu hoppas jag på lite ärmstickning och en god film under nyårsdagens eftermiddag. Oddsen verkar dock tveksamma då jag under hela inlägget haft ett mycket ilsket barn skrikandes i ena örat...

Vill också berätta för alla mina med-KALare hur mycket jag uppskattar att se era arbeten - det har varit en stor behållning med hela projektet! Men nu måste jag nog ta hand om barnet...